Fishbone-diagram

Vad är ett fishbone-diagram?

Ett fishbone-diagram (kallas även Ishikawa fishbone-diagram) är ett effektivt problemlösningsverktyg. I stället för att fokusera på en temporär lösning – skapa ett fishbone-diagram för att identifiera grundorsaken till ett problem och hitta en långsiktig lösning.

Namnet ”fishbone” kommer från diagrammet ser ut som ett fiskskelett. Ett fishbone-diagram består av tre huvudkategorier:

1. Fiskhuvud

Det finns ett fiskhuvud längst fram i diagrammet där du beskriver problemet du försöker lösa. Härifrån avgrenas resten av diagrammet.

2. Rygg

Ryggen fortsätter från diagrammets huvud (problemformuleringen), vilket skapar konturerna av en fisk. I slutet av varje ben i ryggraden finns en kategori som måste betraktas som en del av problemlösningsprocessen.

3. Ben

Längre ut på varje ryggradsben finns ett mindre revben. Det är här de möjliga orsakerna ska stå, för att hjälpa dig att lokalisera den potentiella orsaken till problemet.

Fördelar med ett fishbone-diagram över orsak och verkan

Fishbone-diagram är användbara verktyg för att förbättra befintliga processer och lokalisera orsaker till problem. Ta en titt på några fördelar med att utföra en rotorsaksanalys med fishbone-diagram:

Hitta enkelt grundorsaken till ett problem

Ett fishbone-diagram är ett visuellt verktyg som ger problemlösningen struktur och tydlighet. Det indikerar problemet och dess möjliga orsaker på samma gång, vilket gör det lättare för teamet att hitta grundorsaken.

Undvik ytterligare problem

Genom att hitta grundorsaken till problemet kan källan till problemet åtgärdas och framtida problem avhjälpas. Som ett resultat är det mycket mer sannolikt att förhindra att samma (eller liknande) problem uppstår i framtiden.

Samarbeta med ditt team

Ett fishbone-diagram är ett bra sätt att samarbeta med ditt team för att brainstorma fram lösningar. Det är ett diagram skapat för samarbete som uppmuntrar teamet att granska all tillgänglig information och diskutera det bästa tillvägagångssättet.

Om du är en del av ett distans- eller hybridteam gör en onlineplattform som Miro att du kan samarbeta med alla i teamet, oavsett varifrån de arbetar. Dela enkelt diagrammet, starta en videochatt och utför din rotorsaksanalys virtuellt.

Exempel på ett fishbone-diagram

Om du vill se ett fishbone-diagram, titta på denna CEDAC-mall från NEXT LEVEL Partners.

CEDAC är en akronym för ”Cause and Effect Diagram with the Addition of Cards” (orsak-och-verkan-diagram med tillägg av kort). Diagrammet visar problem på vänster sida av revbenen och lösningar på höger sida.

Dess uppfinnare Ryuji Fukuda skapade CEDAC så att team skulle kunna gräva djupare i sina problemlösningsanalyser. Genom att lägga till kort i diagrammet kan teamen ställa frågor om befintlig information och föreslå nya idéer. Därmed får de en djupare förståelse för sina problem och hur de ska kunna lösas.

Här är några av de vanliga områdena där CEDAC-modellen kan vara till hjälp:

Produktutveckling

Visualisera problem inom produktutveckling med hjälp av CEDAC-diagrammet. Samarbeta med produktteamet för att hitta orsaken till problemet och använd kort för att identifiera den bästa möjliga lösningen.

Programvarufunktioner

Allokera resurser effektivt baserat på teamets strukturer och kapacitet. Förstå de mest kritiska problemen som ska lösas och hur de hänger ihop.

Produktdesign

Definiera fel eller problem med din produktdesign och identifiera effektiva lösningar. Med hjälp av diagrammets kort kan produktdesigner skapa nya och kreativa lösningar för att förbättra designen.

Interna processer

Hitta flaskhalsar och ta reda på hur ni kan effektivisera och förbättra era affärsprocesser. Uppmuntra teammedlemmarna att delta i diskussionen och ge förslag på hur processen ska förbättras framöver.

När ska man använda ett fishbone-diagram?

Ta en titt på några fall där ett fishbone-diagram kan vara användbart för dig och ditt team.

1. För att analysera en problemformulering

Om du har en tydlig problemformulering för ditt företag är ett fishbone-diagram ett utmärkt sätt att analysera det i detalj. Du kan se orsaken till problemet och bestämma hur det ska lösas.

2. För att brainstorma kring orsakerna till problemet

Ett fishbone-diagram kan även kallas rotorsaksanalys och låter dig diskutera de potentiella orsakerna till ett problem. Det är det perfekta tillfället att anordna ett brainstormning-möte för att identifiera akuta problem och komma på möjliga lösningar.

3. För att analysera en ny produktdesign

Använd ett fishbone-diagram för att visualisera din nya produktdesign och synliggöra eventuella hinder innan de uppstår. Det gör den möjligt att vidta förebyggande åtgärder innan du går live.

4. För att förbättra dina processer

Om du kämpar för att effektivisera dina processer och motverka ineffektivitet kan ett fishbone-diagram vara till hjälp. Använd ett fishbone-diagram för att lokalisera de besvärliga områdena i din process och hitta orsaken till ett problem. Därifrån kan du bestämma exakt hur du ska lösa det.

5. För kvalitetsförbättring

Använd ett fishbone-diagram för att visualisera hur och var förbättring kan ske för att erbjuda kunderna en bättre upplevelse. Du kanske till exempel vill förbättra kvaliteten på kundservicen. Då kan du använda diagrammet för att hitta förbättringsområden i dina befintliga processer.

Så här gör man ett fishbone-diagram

Följ dessa enkla steg för att skapa ett effektivt fishbone-diagram:

1. Välj mallen för Fishbone-diagram

Även om du alltid kan skapa ditt eget diagram från grunden kan du snabba på processen genom att välja denna mall för fishbone-diagram. Den är gratis och lätt att använda, vilket innebär att du kan börja utarbeta ditt diagram direkt.

2. Beskriv din problemformulering

När ditt diagram är redo att användas börjar du med att definiera problemet. Detta kallas problemformulering och kommer att visas i diagrammets ”huvud”. Den måste vara så tydlig och kortfattad som möjligt för att det ska gå att hitta rätt lösning.

I diagrammet nedan är till exempel huvudproblemet att ”40 % av användarna avbryter abonnemanget under den första månaden”. Detta uttalande beskriver tydligt problemet och erbjuder en solid utgångspunkt för att hitta en lösning.

Låt oss nu fundera på hur det skulle gå om uttalandet skrevs annorlunda – till exempel ”att öka kundretentionen”.

Detta uttalande är ganska vagt och det finns mycket tolkningsutrymme. I stället för att fokusera specifikt på hur man behåller befintliga kunder efter den första månaden kan teamen komma att utforska andra vägar, som inte nödvändigtvis löser det faktiska problemet.

Problemformuleringen behöver inte vara lång och detaljerad. Faktum är att den bör hålls kort – helst inte längre än en mening. På så sätt blir det lätt för ditt team att se problemet och det tar inte upp för mycket plats i diagrammet. Problemformuleringen ska dock alltid vara tydlig och kortfattad och inte lämna något tolkningsutrymme.

Om du är ny på problemformuleringar eller vill ha ett ramverk som vägleder dig kan du ta en titt på Prime Motive's mall för workshop kring problemformulering.

3. Hitta dina grundorsaker

Med din problemformulering på plats kan du nu fortsätta med att peka ut de möjliga orsakerna till problemet.

De specifika orsakerna beror på vad din problemformulering är. Om din problemformulering till exempel är relaterad till produktdesign kan dina grundorsaker handla om:

Anställda

Utrustning

Material

Budget

Teknik

Inspektion

Det här är bara några exempel. Du kan upptäcka att du har fler eller färre grundorsaker i ditt diagram. Med en intuitiv plattform som Miro är det enkelt att lägga till eller ta bort rutor, beroende på hur många du behöver.

När du lägger till orsaker till ditt diagram bör de som har störst påverkan vara närmast problemet. Ju längre bort en orsak är från diagrammets huvud, desto mindre påverkan har den på problemet.

4. Identifiera enskilda orsaker

Du kan nu identifiera de enskilda element som bidrar till den övergripande orsaken. Dessa är fiskbenen.

Låt oss använda ett exempel för att visa hur detta fungerar. Föreställ dig att en av dina grundorsaker är ”Utrustning”. Här är några av de enskilda orsakerna som kan ligga under detta område:

Du använder föråldrad och ineffektiv utrustning

Det är dyrt att byta ut befintlig utrustning

Det finns inte tillräckligt med anställda som vet hur man använder utrustningen

Alla dessa element kan bidra till problemet, men det är upp till dig och ditt team att peka ut nyckelelementen som utgör grundorsaken till problemet. Gå igenom all denna information tillsammans med teamet, så kommer du att kunna se vilket problem som mest sannolikt har en långsiktig lösning.

Om du är osäker på hur du identifierar de individuella orsakerna, titta på mallen för ”5 varför”. Det är ett enkelt brainstormningsverktyg som hjälper team att utforska orsakerna bakom ett potentiellt problem.

5. Skapa en handlingsplan

När du arbetat tillsammans med teamet för att hitta grundorsaken till problemet kan du skapa en handlingsplan för förbättringar. Detta innebär att kartlägga de steg du behöver ta för att lösa problemet och hur du ska mäta framgång (vi föreslår att du använder SMART-mål för detta).

Under detta steg ska du se till att fokusera på hur varaktiga förbättringar kan ske. Fokusera inte på en temporär lösning på bekostnad av helheten. Syftet med fishbone-diagrammet är att implementera en långvarig lösning på ditt problem. Tänk på detta när du skapar din handlingsplan för framtiden.

Fishbone-diagramkategorier: produktionens ”6 M”

Fishbone-diagrammet används i olika branscher, men det ursprungliga diagrammet skapades för att förbättra tillverkningsprocesser. De sex produktionsmetoderna (”6 M”) kommer från detta ursprungliga diagram, och ingenjörer och designer använder denna struktur för att täcka alla tänkbara aspekter.

Produktionens ”6 M” är:

1. Arbetskraft

De funktionella aspekter som krävs för att designa och leverera en produkt.

2. Metod

Produktionsprocessen och eventuella andra processer som bidrar till leveransen av slutprodukten.

3. Maskin

Alla system, alla verktyg och all utrustning som används i tillverkningen.

4. Material

De råvaror och komponenter som behövs för att skapa slutprodukten.

5. Miljö

Alla miljöfaktorer som väder, översvämningar och brand. Även om de flesta miljöfaktorer inte kan kontrolleras finns det vissa fall där företag kan vidta förebyggande åtgärder för att förhindra problem.

6. Mått

De fysiska måtten (volym, avstånd, temperatur och så vidare) för en produkt, maskin eller arbetsyta.

”6 M” är bara relevanta om du använder fishbone-diagrammet för att förbättra en tillverknings- eller produktionsprocess. Om du använder diagrammet för något annat ändamål behöver du inte följa denna struktur.